Att ta en paus från sina vanliga åtaganden och fundera på något helt annat är bra för kreativiteten. I går körde HiQ:s användbarhetsgrupp höstens andra designworkshop där vi tog fram designkoncept utifrån ett fiktivt case. Förra gången handlade det om fotboll, den här gången ville vi göra livet lättare för SL-resenärerna. Effektmålet var nöjdare SL-resenärer med långsiktigt bibehållna eller ökade intäkter.
Vi jobbade utifrån tre fiktiva personas:
När alla var insatta i våra personas och deras drivkrafter delade vi upp oss i två grupper. Den ena gruppen skulle bidra till nöjdare SL-resenärer genom stationära digitala skärmar, den andra skulle fokusera på appar. Vi började med att tänka brett genom att brainstorma och skriva upp alla idéer som kom upp. Grupperna fick sedan välja en eller ett par idéer som de ville jobba vidare med. Så här blev resultatet:
Displayer på perrongen visar hur fulla vagnarna är och hur långt borta nästa tåg är
Peter som reser med barn och även Anna som vill kunna arbeta på tåget vill få reda på hur fulla vagnarna är för att avgöra var de vill sitta. Om ett tåg är fullt kan de vara beredda att vänta på nästa förutsatt att det finns plats där. En lösning kan vara att komplettera reklamskyltarna på perrongen med displayer som visuellt visar hur fulla vagnarna är och hur långt borta nästa tåg är.
Smart rese-app lär sig hur du reser och notifierar
Den nya smarta rese-appen fungerar lite som SL:s reseplanerare idag med skillnaden att den lär sig hur du reser och var du bor. När du öppnar appen för att ta reda på hur tågen går ger den förslag på hållplatser att resa till baserat på nuvarande position och tidigare resebeteende. Effektivt och smidigt, du slipper mata in namn på hållplatser.
Anna som fokuserar på sitt arbete jobbar ofta sent. För att hon ska slippa missa sista tåget notifierar appen i god tid innan det sista tåget går från hennes nuvarande position till hemmet.
Använd mobilen för att gå genom spärren
Med vår framtida SL-app slipper resenärerna köpa och hålla reda på plastkort och remsor. Spärren känner av att din mobil rört sig igenom den och debiterar dig, antingen direkt från ett bankkonto eller från en “pott” som du fyllt på. Hur mycket pengar som dras beror på hur mycket du rest senaste tiden. Du får rabatt om du reser ofta och när du nått upp till en viss summa dras inga pengar – som dagens månadskort.
Man kan även kombinera detta med nya betalningsmodeller. Det kan t.ex. vara dyrare att åka tunnelbana under rusningstrafik. Personer som Maria som har dåligt med pengar men kan vara flexibel med sin tid kan undvika rusningstid och resa billigare vilket i sin tur leder till färre resenärer under rusningstid.
Eftersom spärrarna känner av var min telefon befinner sig kan de också öppna och stänga sig i rätt ögonblick – baserat på den fart jag håller.
Kul workshop – tack Johan, Alexander, Anders, Emil, Elin och Jan som deltog!
Pingback: Homepage